Skip to content

Regionbibliotek Östergötland

biblioteksutveckling i Region Östergötland

Författare: Helena Agnemar (sida 1 av 4)

Läsa på olika sätt

Biblioteksmiljö. Skylt på väggen med texten Läsa på olika sätt. Vid skylten finns även symboler för olika sätt att läsa."Biblioteket erbjuder alla en möjlighet att läsa. Du kan läsa på olika sätt exempelvis genom att lyssna på talböcker, läsa böcker med stor stil eller att läsa böcker med tecken som stöd.

Ett av bibliotekens viktigaste uppdrag är att vara tillgängliga för alla och att erbjuda litteratur med olika format. Ett av alla sätt att läsa en bok är genom att lyssna på den. Talböcker är inlästa böcker för den som har svårt att läsa tryckt text och istället vill lyssna. En del talböcker innehåller både tal och text vilket innebär att du kan se texter och bilder på skärmen samtidigt som du lyssnar. Biblioteket kan erbjuda talböcker på mer än 50 olika språk och lättlästa böcker där inläsningen är långsam, tydlig.
Ett annat format är böcker som har extra stora bokstäver som gör det enklare att läsa för den som inte ser så bra. Götabiblioteken köper in alla böcker som ges ut i stor stil och det finns bland annat klassiker, moderna romaner och deckare.

Biblioteket ska enligt bibliotekslagen visa särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att hjälpa till med deras språkutveckling. Ett av alla sätt att göra detta på är att läsa med tecken som stöd. Den som läser boken kompletterar med teckenspråkets handrörelser för att förtydliga talet. Biblioteket har böcker där den tryckta texten kompletteras med tecken. Vill du veta mer om anpassade medier och att läsa på olika sätt, fråga bibliotekspersonalen!

År 2021 är det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Därför firar vi demokratin under hela året. Att verka för det demokratiska samhällets utveckling är en del av bibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen. #demokrati100

Är du intresserad av att läsa fler artiklar om bibliotekens demokratiska uppdrag, besök Götabibliotekens webbplats:
https://www.gotabiblioteken.se/demokrati

 

Demokratiåret

Demokratiåret 2021

gammalt fotografi, folksamling tidigt 1900-tal, i en park.

1921 fick Sverige allmän och lika rösträtt. I år är det alltså 100 år sedan detta hände och det uppmärksammas på en rad olika sätt i Sverige.

Götabiblioteken uppmärksammar Demokratiåret 2021 genom en serie av artiklar med tema demokrati och biblioteksarbete. Varför gör vi det vi gör idag?
På vilket sätt arbetar vi inom biblioteksvärlden med det demokratiska uppdraget?

Läs första artikeln:

Biblioteket – Ett offentligt rum för alla

Nästa artikel publiceras den 10 april

https://www.gotabiblioteken.se/

Fortsätt läsa om demokratiåret

Demokratisamtal-Götabiblioteken under Coronapandemin

Demokratisamtal 17 september

Vilken roll har biblioteken fått i krisen och hur har man ställt om verksamheten?
Vilka har utmaningarna varit?
Hur har biblioteksanvändarna påverkats?
Vad har vi lärt oss och hur går vi vidare?

Det var de frågor som en panel bestående av tre av Götabibliotekens chefer gav sin syn på om i det digitala samtal som gick av stapeln den 17 september.

Vad kom då fram under samtalet?
Biblioteken har  förstås fått göra sina val utifrån vad man sagt nationellt från Folkhälsomyndigheten och regeringen.
Det gäller sådana saker som hur man möblerat, ordnat köerna till diskarna, satt upp plexiglas framför diskarna och många skyltar om att visa hänsyn och hålla avstånd mm. Men också hur många man släppt in på de arrangemang man trots allt genomfört fysiskt.

Sedan har man också haft de kommunala riktlinjerna att förhålla sig till och där har skillnaderna varit ganska stora, från att inte göra några aktiviteter för vuxna alls till att göra så mycket som möjligt med begränsad publik. En del bibliotek hade minskat sina öppettider ibland beroende på att personalen hade större sjukfrånvaro. Vissa filialer stängdes för de har en olämplig placering, ihop med en skola eller äldreboende. Andra bibliotek ändrade inte sina tider alls. Några av biblioteken har förlagt en del av verksamheten utomhus, till exempel poesivandringar,  vilket var mycket uppskattat. Utlåningen till personer i riskgrupperna  löste flera genom  att ställa ut bokkassar utanför biblioteken med de böcker personerna beställt via telefon eller mejl så kallat “Take away”. Man lånade också ut andra saker som till exempel spel och gjorde pysselpåsar som barnen fick hämta. Fortsätt läsa om demokratisamtal-götabiblioteken under coronapandemin

Litteraturen i biblioteksarbetet

en större skara människor uppställda för porträttfotografering framför en bakgrund föreställande kvinnliga författare i svartvitt

Alla deltagare på Bonniers

Under vårterminen har en ny utbildning för Götabibliotekens personal genomförts. Bakgrunden är att vi ville rikta ljuset mot en av de saker vi anser vara så självklara att biblioteken arbetar med: Litteraturförmedling.
Men hur ser det ut i verkligheten: Får litteraturen den plats, tid och ekonomiska resurser som krävs? Hur ser bibliotekspersonalens kunnighet på området ut?
För att höja medvetenheten och kunnigheten ville vi göra en utbildning som skulle täcka in väldigt mycket av det man sysslar med inom litteraturfältet.
Kursen har skett under 5 heldagar, en i månaden och avslutades med en 2-dagars studieresa till Stockholm i juni.
Kursprogrammet såg ut så här:

Ett omfattande program där deltagarna också gjorde en del uppgifter mellan tillfällena.
Kursen blev mycket uppskattad och om det finns tillräckligt med intresse på Götabiblioteken planerar vi att upprepa den våren 2020.

Fortsätt läsa om litteraturen i biblioteksarbetet

Demokrati och digitalisering-tillgängligt och integrerat?

För tredje gången samlades en stor del av Götabibliotekens personal på Konsert & Kongress för ytterligare en Demokratidag. Denna gång handlade det om digitaliseringen och demokratin. Förmiddagen ägnades åt ett par av bibliotekens prioriterade grupper: Människor med annan språkbakgrund, främst de som är nyanlända och människor med olika funktionsvariationer. Före dessa föreläsningar berättade Kerstin Olsson, projektledare för den nationella satsningen på det kompetenshöjande projektet “Digitalt först, med användaren i fokus”. Ett demokratiprojekt som i första omgången syftar till att bibliotekspersonalen i Sverige ska utveckla sitt digitala kunnande och för

att i nästa led kunna hjälpa Sveriges befolkning att utveckla sina kunskaper.

Sedan berättade Lars Eklund chef på Samhällsorienteringen för nyanländ, tillsammans med sina medarbetare, samhällskommunikatörerna Clara Gorgis, Ukbit Andu och Khadija Talleb om en undersökning de gjort bland sina kursdeltagare om hur de upplever att bibliotekspersonalen bemöter dem. Det rådde en ganska stor enighet om att ett gott bemötande var det allra viktigaste även om man inte kan få hjälp med allting. Det kan vara jättesvårt för personalen att förklara  vad de inte kan hjälpa till med, till exempel att betala fakturor och beställa saker på nätet. Det underlättar när biblioteken har personal som pratar andra språk. Det behöver också finnas personal med andra språk än arabiska. Man önskar också mer litteratur på sina modersmål och att det borde finnas hjälp för biblioteken med dessa inköp. Internationella biblioteket, bibliotekarier med annat modersmål än svenska, mobilapp som översätter är några förslagen.
Det betonades också att det är mötena mellan människorna som betyder mest. Integration handlar om ömsesidighet. I bikupediskussionerna framkom också att väldigt många av de nyanlända är mycket nöjda med bemötande och den hjälp de får på biblioteken.

Därefter berättade Tommy Hagström från Begripsam, en organisation som består av personer med olika funktionsnedsättningar, om en undersökning: “Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”. Det kan sägas vara ett komplement till den årliga undersökningen “Svenskarna och internet” eftersom den bara tar upp en mycket begränsad grupp av människor med funktionsnedsättning. Undersökningen visade att det är många  människor med funktionsnedsättningar som har svårt att använda internet. Nedsättningen i sig  gör att det blir svårt på grund av hur intenet är utformat men också för att det ofta inte finns wifi på gruppboendena. Talsvårigheter, läs- och räknesvårigheter och intellektuella svårigheter leder till de största problemen.
Det finns alltså åtskilligt att göra för att förbättra situationen och vi behöver veta mer om vilka problem som uppstår för människor med funktionsnedsättning när vi till exempel konstruerar nya webbsidor eller lägger ut information på nätet. Dagligen möter vi människor i våra bibliotek som har dessa funktionsnedsättningar så det finns stor anledning att arbeta med förbättringar på området. Om man vill veta mer om Begripsams arbete  kan man gå in på deras webbsida: begripsam.se ,där undersökningen finns tillgänglig.

Eftermiddagspasset var vikt för en föreläsning med workshop som mediestrategen  och skribenten Brit Stakston höll.
Hon har skrivit avsnittet “Från sagor till cyberpunk” i  den Nationella biblioteksstrategins rapport “Den femte statsmakten” som deltagarna fått att läsa.
Hur ska vi använda internet och hur påverkar det oss? Det finns stor anledning att omfamna alla de möjligheter som internet ger oss. Det hindrar inte, eller det är alldeles nödvändigt att förhålla sig kritisk och granskande. Att vara teknikkunnig är inte samma sak som att vara MIK-kunnig. Internets möjligheter till global kunskap, lättillgänglig kunskap, hög grad av självbestämmande och nya samarbetsformer kan betyda att demokratiutvecklingen hos varje människa kan öka. Vi ska också var och en fundera på var vi själva vill vara på internet och det kräver att vi lär oss mer om olika plattformar och grupper. Hon efterlyste filosofiska samtal om vilken typ av internet vi vil hal. Och vad har vi för beredskap mot tillexempel näthatsattacker?
Det gäller att kunna se vad som är vad: Näthat är inte uttryck för folkviljan, det är ren propaganda från människor som vill förändra demokratin. Vi pratar mycket om källkritik men vi borde också prata om källtillit. Använd de källor man litar på, stötta varandra och ha strategier för att bli säkrare när vi använder internet.
Dagen avslutades med en workshop i mindre grupper där de saker som Brit tagit upp i sin föreläsning diskuterades.
Vill man veta mer om Brits arbete kan man läsa på hennes hemsida: https://stakston.se.