Demokratisamtal 17 september

Vilken roll har biblioteken fått i krisen och hur har man ställt om verksamheten?
Vilka har utmaningarna varit?
Hur har biblioteksanvändarna påverkats?
Vad har vi lärt oss och hur går vi vidare?

Det var de frågor som en panel bestående av tre av Götabibliotekens chefer gav sin syn på om i det digitala samtal som gick av stapeln den 17 september.

Vad kom då fram under samtalet?
Biblioteken har  förstås fått göra sina val utifrån vad man sagt nationellt från Folkhälsomyndigheten och regeringen.
Det gäller sådana saker som hur man möblerat, ordnat köerna till diskarna, satt upp plexiglas framför diskarna och många skyltar om att visa hänsyn och hålla avstånd mm. Men också hur många man släppt in på de arrangemang man trots allt genomfört fysiskt.

Sedan har man också haft de kommunala riktlinjerna att förhålla sig till och där har skillnaderna varit ganska stora, från att inte göra några aktiviteter för vuxna alls till att göra så mycket som möjligt med begränsad publik. En del bibliotek hade minskat sina öppettider ibland beroende på att personalen hade större sjukfrånvaro. Vissa filialer stängdes för de har en olämplig placering, ihop med en skola eller äldreboende. Andra bibliotek ändrade inte sina tider alls. Några av biblioteken har förlagt en del av verksamheten utomhus, till exempel poesivandringar,  vilket var mycket uppskattat. Utlåningen till personer i riskgrupperna  löste flera genom  att ställa ut bokkassar utanför biblioteken med de böcker personerna beställt via telefon eller mejl så kallat “Take away”. Man lånade också ut andra saker som till exempel spel och gjorde pysselpåsar som barnen fick hämta.

Det som upplevts som svårt har varit att kunna ge hjälp med saker som måste ske via datorn. Flera bibliotek har fått ställa in sina datahandledningar på grund av detta. Det har förstås påverkat de människor som behöver den. Panelen trodde också att man behöver starta om vissa verksamheter och grupper för att komma igång igen när pandemin är över.

I början fanns det också mycket oro både hos personalen och besökarna som inte var så lätt att hantera när ingen har säkra svar. Det upplevs som om oron till stor del lagt sig när olika lösningar prövats och verkat fungera.

Alla var överens om att det på den här relativt korta tidsperioden skett ett digitalt kunskapssprång både hos bibliotekspersonalen och användarna. Frågan är vad som sker med de som inte var med i den digitala kulturen redan innan pandemin. Har klyftan blivit ännu större mellan de som kan och de som inte kan?

Det man lärt sig handlar till stor del om hur man kan använda digitala former i större utsträckning, att det finns saker man kan göra på ett annat sätt än förut (utomhus!), vikten av att hålla öppet – många andra länder har stängt sina bibliotek under pandemin, att det går att ställa om verksamheten snabbt, att det fungerar bra att arbeta hemifrån med en del arbetsuppgifter.

Något som efterlystes var nationella rekommendationer för hur biblioteken skulle kunna förhålla sig. Nu bestämde varje kommun vad bibliotekens roll skulle vara vilket man förstås måste göra. Men den nationella diskussionen och gemensamma ställningstagandena var och är osynliga.

Sista delen var öppen för deltagarna att komma med inlägg och frågor vilket några tog chansen och gjorde.

Detta var det första av en serie Demokratisamtal som planeras av arbetsgruppen Göta Demokrati. De är tänkta att ske digitalt även efter att smittspridningen ebbat ut och vi börjat träffas fysiskt igen.

Götabiblioteken genomför sedan några år en Demokratidag där bibliotekens demokratiska uppdrag är i fokus.
Demokratisamtalen ska vara ytterligare ett forum för att hålla detta grundläggande uppdrag levande.

Medverkade i samtalet gjorde bibliotekscheferna Johanna Hellstrand i Söderköping, Peter Åkesson i Tranås och Anya Feltreuter i Mjölby.
Samtalsledare var Helena Agnemar Regionbibliotek Östergötland

Samtalet är inspelat och kommer att gå att titta på via länk, kommer snart.