Regionbibliotek Östergötland

biblioteksutveckling i Region Östergötland

Digitala tjänster för alla

Ska mitt sätt att bo styra i vilken mån jag kan använda digitala tjänster?

Nej, så ska det väl inte vara, men det är verkligheten för många som bor på äldreboenden eller på LSS-boenden. Det beror dels på att hyresgästerna inte har verktygen i form av surfplattor, mobiltelefoner eller datorer, men även att de inte har tillgång till internet och kompetensstöd.

Det finns undersökningar som beskriver denna situation, men vi blev också varse det i praktiken under projektet Taltidning till fler. Vi hade då kontakt med flera boenden i Östergötland och noterade problem som innebar att hyresgästerna inte kom igång att lyssna till taldagstidningen som de fått tillgång till.

Ökad självständighet och delaktighet

Under våren 2019 skissade vi därför på ett nytt projekt. Vi ville fortfarande bygga på samarbete mellan personal på folkbiblioteken och på boendena. Målet var samtidigt att ge de boende möjligheter att använda digitala tjänster, inte enbart taldagstidning och liknande biblioteksnära tjänster, utan även andra som kan ge ökad självständighet och delaktighet.

Vi valde att enbart jobba med tre kommuner, Motala, Åtvidaberg och Ödeshög. I respektive kommun deltar personal från bibliotek och omsorg. Sammanlagt medverkar fyra äldreboenden, två trygghetsboenden/dagverksamheter, tre LSS-boenden och tre LSS-dagverksamheter.

Projektets genomförande

Projektets genomförande är indelat i fyra varv. Varje varv inleds med en gemensam utbildningsdag för personal som deltar. Därefter infaller en handledningsperiod vilken avslutas med en uppföljning av vad man har gjort, vad som fungerat och hur man går vidare i nästa period. Därefter inleds nästa varv.

Vad vi har noterat så här långt

I samband med den första uppföljningen kunde vi konstatera att man inom äldreomsorgen kommit att använda fler digitala tjänster och handlett fler personer än personalen och projektledningen först räknat med. De tjänster som används är ofta SVT-play och Youtube. Man tittar på filmer, program eller videos, ofta om personer eller musik.

Inom LSS-omsorgen har man prövat de appar personalen trodde skulle bli aktuella, som att planera sin dag eller stöd för städning. De har dock nått färre personer än man trodde. Många av dessa personer har egen surfplatta och använder den ofta för att lyssna på musik, följa vissa artister eller spela spel. Man är redan ”fast” i vissa rutiner, som är svårare att bryta.

Det finns dock inget självändamål i att få deltagarna att sluta använda tjänster man redan nyttjar, men förhoppningen är att, på ett så intressant sätt som möjligt, presentera fler möjligheter.

Bibliotekets tjänster är kärnan

Ett fokus finns förstås på bibliotekens tjänster. Omsorgspersonalen har därför fått en introduktion till hur man söker och reserverar böcker m.m. på Götabibliotekens webbsida, hur man ser filmer via Cineasterna och använder Pressreader, Biblio och Legimus. Flera avdelningar och individer har nu även skaffat lånekort så att de kan börja använda tjänsterna.

Projektet finansieras med bidrag från Regionbibliotek Östergötland, Kulturrådet och Digitalt först. Vi samarbetar med Studieförbundet Vuxenskola och FUB Östergötland. Projektet pågår till och med juni 2020 och ska då ha gett input till en modul i Digiteket kring förmedling av tillgängliga medier.

 

Linda sitter vid datorn på sitt kontorJag heter Linda Sävhammar Gustafsson

Jag har precis börjar på tjänsten som utvecklingsledare bibliotek, digital kompetens och skolbibliotek. Jag kommer senast från Motala bibliotek där jag jobbade som IKT-pedagog mot personal och invånarna i Motala. Där jobbade jag med allt från programmering för barn till handledning för vuxna i det digitala till att utbilda bibliotekspersonalen. Innan dess jobbade jag på Länsbibliotek Dalarna som bibliotekskonsulent/utvecklingsledare med digital delaktighet och demokrati. Dessa områden är något som jag känner lite extra för. Jag ser därför fram emot att få jobba med bland annat detta här i Östergötland.

Den digitala världen är här vare sig vi gillar det eller inte.

Det är en del av vår vardag. En del anammar den helhjärtat och andra kanske lite mer tveksamt av olika skäl. Människor som kommer till våra bibliotek har ofta en förväntan av att här kan man få svar på allt – och vi på biblioteken svara såklart och försöker hjälpa våra besökare med de frågor de kommer med. En av utmaningarna med den digitala världen är att här kanske vi mer än i andra ämnen får lära oss tillsammans med besökaren. Det är omöjligt att kunna allt för den världen är i ständig förändring. Att då säga till besökaren: ”Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa detta problem men vi gör det tillsammans, är då ett sätt att säga att ”Jag vet inte allt men hjälper dig gärna så långt det går.” Vi behöver inte vara allvetande men guider på vägen. För ofta kan vi ju mer än besökarna i de flesta fall, eller vet hur vi ska hitta svaren. Detta gäller ju vilken fråga det än är.

Digital kompetens och skolbibliotek

Jag ser fram emot att få besöka alla bibliotek inom Göta och få lära mig mer om hur ni jobbar med digital kompetens på just ert bibliotek för att sedan kunna inspirera och ge vägledning i hur ni kan utveckla verksamheten inom detta område. Jag tror vi behöver prata om hur man handleder andra och skapar en atmosfär som gynnar lärandet.
Jag kommer särskilt att jobba med MIK-strategin för Götabiblioteken och se hur detta dokument kan bli levande och ett arbetsredskap för biblioteken.
Skolbiblioteksområdet är nytt för mig att jobba med som utvecklingsledare. Jag ser fram emot att få ta tag i detta viktiga område tillsammans med er. Ett skolbibliotek borde ju vara skolans hjärta och en självklar resurs till elever och lärare. Här finns det mycket att göra!

Jag ser fram emot att få jobba med er alla! Det är bara att ni hör av er om det är något ni funderar på inom områden digital kompetens och skolbibliotek.

Biblioteket – en kameleont?

Biblioteket är i ständig förändring och anpassning efter sin tid, men vad är det som styr vad biblioteket ska vara? Bibliotekslag och styrdokument, personalen, politikerna, besökarna?  Vilka är de värden som är viktiga att hålla fast vid? Vad innebär till exempel att biblioteket ska verka i och för en demokrati? Ska biblioteket vara en neutral plats och vad innebär i så fall det?

Principen om ”armlängds avstånd”, dvs att politiker ska skapa förutsättningarna, men inte styra innehållet, vad innebär det för biblioteket? På senare tid finns tydliga tecken på att politiker vill detaljstyra bibliotekens innehåll och verksamhet (tex Sölvesborg, Täby). Hur hanterar vi det?

Kom och samtala med de som tycker som du eller tvärtemot 5 december kl 9-11.30 i Götarummet på Linköpings stadsbibliotek.
Frukost serveras (youghurt, bär, frukt, kaffe/te, smörgås)
Anmäl dig senaste den 26 november i Regionbibliotekets kalender. Begränsat antal platser!

Götabibliotekens forum för framtidsfrågor ”En plats, ett tema, en fika”
Här träffas de som vill tänka och prata tillsammans med andra utifrån frågeställningar som berör bibliotekens framtid.
Syfte: Att prata om nödvändig biblioteksutveckling
Målgrupp: All personal på folkbibliotek

Grattis till DigidelCenter i Motala

Regionbibliotek Östergötland gratulerar Motala bibliotek som genom sitt DigidelCenter har vunnit priset som årets medarbetarinnovation i Motala kommun. DigidelCenters personal med blommor och diplom

På bilden ser vi de glada vinnarna från DigidelCenter: Susanne Kastbom, Alexander Tergeland, Linda Sävhammar Gustafsson och Emelie Ekholm.

Motiveringen till priset:

”Motala bibliotek har utvecklat en framgångsrik modell för att arbeta med digital delaktighet. På Digidelcenter – och i uppsökande verksamhet – anordnas olika aktiviteter riktade till en bred målgrupp. Verksamheten bedrivs i samarbete med näringsliv och intresseorganisatoner. Arbetet har fått nationell uppmärksamhet på regeringsnivå. Tack vare arbetet vid Digidelcenter inför nu 15 andra kommuner med statlig finansiering Digidelcenter enligt Motalas modell. Initiativet bidrar till 10 av 14 resultatmål i Motala kommuns Lokala utvecklingsprogram och har stor potential till ytterligare spridning.”

Med vinsten är de också en av tre finalister till priset Årets innovation som delas ut under Motalagalan den 9 november.

Grattis och lycka till!

Diplomerade samhällskommunikatörer

Nio glada samhällskommunikatörer får efterlängtade diplom! Den 3 oktober var samhällsorienteringsgänget i Malmö och deltog i en avslutningsceremoni för de samhällskommunikatörer i landet som genomgått en ettårig utbildning för samhälls- och hälsokommunikatörer.  Det har varit ett tufft år då alla arbetet för fullt vid sidan av studierna.

Äntligen är dock alla färdiga och kaNio samhällskommunikatörer med diplomn pusta ut, men med massor av ny kunskap och metoder att ta med ut på fältet!

På bilden ser vi: Said Abdulle Hersi, Khadija Talleb, Clara Gorgis, Hala Albayati, Shireen Haj Mustaffa, Ghassan Al-Janabi, Ukbit Andu, Maha Babeke och Adam Odisho.