Den digitala tekniken har förändrat landskapet för informationskapande, förmedling och åsiktsbildning. I Unescos bibliotekmanifest fastslås att ”Medborgarnas aktiva deltagande och en demokratisk utveckling är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information.” ”Folkbiblioteken ska som lokalt kunskapscentrum göra all sorts kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare.” (Bibliotekens internationella manifest 2014, s.11) Idag är rollerna för informationsförmedling förändrad – det är inte längre så att ”bara” massmedia, utbildningsväsendet och bibliotek etc. förmedlar till allmänheten. Den digitala tekniken har möjliggjort att vi alla verkar som både konsumenter och producenter. Det innebär ökade krav på medborgarens kunnighet och ansvar och det är vad som begreppet medie- och informationskunnighet försöker fånga. Det förändrade landskapet för information, medier, informationshantering och förmedling kräver att vi på biblioteken funderar över vår roll – att ge tillgång till information och kunskap räcker inte – det krävs också att biblioteken arbetar med färdigheter och attityder. Men hur?
Att arbeta med MIK-begreppet kopplat till folkbibliotek väcker en massa spännande frågor om vad ett bibliotek är, vilken roll bibliotekarien spelar och vilka nya färdigheter vi som personal behöver. Götabiblioteken jobbar nu för att ta fram en strategi och en handlingsplan för det här arbetet i Östergötland. Igår hade Regionbibliotek Östergötlands egen personalgrupp de första djupare samtalen om hur MIK-begreppet hänger ihop med våra arbets- och utvecklingsområden. Det blev många perspektiv på demokrati, tillgänglighet och ansvar.
