Källkritik, filterbubblor, sociala medier – medie- och informationskunnighet (MIK). Det är heta frågor för biblioteken, både nu och kommande år. Det handlar bland annat om hur biblioteken och bibliotekspersonalen ska förhålla sig till, stötta och i vissa fall utbilda låntagare och besökare i den nya (nåja) digitala världen. Regionbibliotek Östergötland satte sig nyligen vid skolbänken i en rejäl duvning. Det blev en stundtals skrämmande dag.
Ronny Andersson, IT-pedagog från Umeå, föreläste om hur medielandskapet förändrat sig i och med det digitala landskapet och sociala medier. Något som – och det är viktigt – lägger över ansvaret att tolka vad som är sant, troligt eller falskt till individen. Registrerade tidningar och tidskrifter, oavsett om de är tryckta eller digitala, har journalister som ska följa en yrkeskodex och en ansvarig utgivare som kan råka riktigt illa ut om det hen publicerar är oriktigt eller faller under rubriken förtal. Men bloggar, vloggar , egna hemsidor , inlägg på Facebook, Snapchat, Instagram eller Flashback med mera kan berätta vad de vill för dig – det finns ingen som har faktagranskat dem. Det får du göra själv.
Kolla upp enkla fakta
Så Ronny lärde ut många enkla, handfasta knep för att genomskåda de värsta fällorna och att göra smarta ”googlingar”. Är du till exempel på en hemsida som du är lite tveksam till: Googla sådant som verkar vara hårdfakta. Ta något enkelt som ett angivet årtal eller hur hög en bergstopp är, och se hur många träffar du får på det. Får du bara en träff – bli misstänksam. Ta någon annan typisk faktauppgift och kolla hur den står sig osv. Redan ett faktafel på så enkla, dokumenterade uppgifter säger att något är fel. Dumpa sidan! Kolla också saker som språk – en ironisk underton kan förhoppningsvis få den mest naive att dra öronen åt sig.
Digitala fingeravtryck
Ronny drog många exempel, råd och kriterier men slutsatsen blir: Var misstänksam, och googla om du känner du dig osäker. Det är nog många andra som också dragit öronen åt sig när de läst detta. Vad är deras kommentarer? Och glöm inte bilderna. Möjligheten att manipulera dem är stor. Men – det finns många sajter som kan hjälpa dig även där.
Att tänka på är också hur du själv beter dig på internet och social media som till exempel Facebook – gillar du, delar du? Ja, då har du satt dina digitala fingeravtryck rejält. Då får du såklart anpassad reklam i ditt flöde.
Trovärdiga källor
För samhällskommunikatörerna på Regionbibliotek Östergötland – som arbetar inom Samhällsorientering för nyanlända – är förhållningssättet till internet och trovärdiga källor, som till exempel Sveriges Radio och Sveriges Television, något som ofta behöver tas upp i introduktionen. Många nyanlända kommer från länder där man inte kan lita på statlig teve och radio för att få riktig information om vad som händer. Då förlitar en sig på andra nätkällor, som kan ha dolda syften. Hur kan du som samhällskommunikatör guida nyanlända, och få dem att ha förtroende för en informationskälla?
Många frågor, mycket att tänka på, men också en hel del kunskap att vara trygg i!
