Idébanken innehåller exempel på aktiviteter som kan testas och vidareutvecklas i projektet.

 

Läsecirklar/bokcirklar/berättarcirklar

Biblioterapi – cirklar för olika målgrupper med särskilda behov

Biblioterapi utvecklades under första världskriget, när en upptäckte att läsning kunde verka helande för traumatiserade soldater. Utvecklingen har skett främst i USA, men teorin har också fått spridning i Europa.

Amerikanskan Caroline Shrodes som forskade om biblioterapi, beskriver tre faser i den biblioterapeutiska processen: identifiering, katharsis och insikt. Läsaren identifierar sig, känner igen sig i texten och lever sig in i den så att hen kan se på sitt eget liv från ett annat perspektiv. Läsningen kan alltså ha positiv och frigörande känslomässig effekt på personen i fråga.

Idag används biblioterapi på bland annat sjukhus, där långvariga patienter kan få låna böcker på sjukhusbibliotek. Patienterna kan i grupp eller ensamma samtala med en bibliotekarie eller terapeut om verken de läst, samt de känslor och tankar som litteraturen frammanat. Även kuratorer, läkare och socionomer kan utnyttja litteratur som terapi eller hjälpmedel tillsammans med sina patienter.

Här är ett exempel på biblioterapi från Norrköpings stadsbibliotek.

 

 

Bilderbokscirkel (för föräldrar och barn i åldern 1-2 år)

“Bilderbokscirkeln är till för de som tror sig kunna finna glädje i att fördjupa sin bilderboksläsning genom att diskutera sina läsupplevelser med andra vuxna. Under de tio år som jag arbetat som barnbibliotekarie har bilderboken förändrats mycket. Ganska länge var den världsberömda svenska vackra bilderboken dominerande i bilderbokstrågen. Men just nu ser vi en våg av svenska bilderboksillustratörer som gjort upp med den svenska bilderboktraditionen från Beskow och som har fått åtminstone svenska recensenter och bibliotekarier att ändra uppfattning om hur en “bra” bilderbok skall se ut. Ja samtalsämnena är oändliga!

Frågan är om det finns någon konstart som säger mer om samtiden än bilderboken? Kommer det över huvud taget ut någon bilderbok på marknaden som inte är anpassad efter den för tillfället dominerade synen på barn? Att studera hur man ser på barn är ett intressant sätt att tolka samhället. Att läsa samtida bilderböcker ger därför en möjlighet att förstå sig själv men även att identifiera de ramar som barnen kan formas innanför. Sen finns det saker att diskutera som i alla böcker, som bildspråk, berättelsens uppbyggnad, vad som är tillåtet och inte, vad man tycker om olika personer i boken. e.t.c.”

Exempel hämtat från Kortedala och Gamlestadens biblioteksblogg.

 

 

Bokcirkel på tåget

Pendlaren Michiel van Noord drev en bokcirkel i några veckor under sin tågresa på tisdagsmorgnar, från Uppsala till Stockholm. Resenärer erbjöds att läsa och samtala om boken Makten över klimatet, skriven av Christian Azar.

Läs artikeln här.

Och här är ytterligare ett exempel på hur pendlare har startat bokcirkel.

 

 

Bokcirklar.se är en sajt där en kan samtala om böcker med andra läsare. Som läsvän på bokcirklar.se kan en föra läsdagbok, skaffa läsvänner och delta i bokcirklar. En kan också använda bokcirklar.se som en extra mötesplats för sin vanliga bokcirkel.

Kan du komma på något mer sätt att använda sajten för medborgare i kommunen eller någon speciell målgrupp?

 

 

Bok-Event Light

Bok-Event Light skapades som form i projektet Bokens alla sidor 2008-2011. Oavsett vilken övning en använder, så ska det vara en lustfylld och positiv upplevelse. Deltagarna ska skratta och prata. Stämningen i rummet och gruppen ska vara tillåtande.

Här hittar du en sammanställning med exempel på olika övningar.

 

 

Idén till Bokjuryn kommer från Nederländerna. I Sverige startade Bokjuryn 1997. Kulturrådet finansierar Bokjuryn, som drivs av Kultur i Väst och Barnens bibliotek. Alla barn och unga upp till 19 år kan vara med i Bokjuryn. En röstar på böckerna i Barnbokskatalogen som ges ut av Kulturrådet och där de har gjort ett urval av årets barn- och ungdomsböcker. Röstningen kan till exempel kombineras med utlottning av böcker/priser.
Intervju med Tove Eriksson, projektledare på Bokjuryn.

 

 

Bokkedja 1

Bokkedjan fungerar som en bokklubb (fast en måste lämna tillbaka böckerna). Alla som är med får en ny bok skickad till sig ungefär var fjärde vecka. När det är dags att lämna tillbaka den hör arrangören av sig och sen kommer det en ny bok.

Det finns inga redovisningskrav, utan bokkedjan är tänkt som ett enkelt sätt att få tips på litteratur inom det område en valt. Malmö Högskola har till exempel haft det för sin personal och då med “högskolepedagogik och förhoppningsvis lite input och inspiration till den egna undervisningen”.

 

 

Bokkedja 2

Elever bildade en bokkedja

Mänsklig bokkedja i Riga

 

 

Boksnack

På Boxholms bibliotek genomför en något som kallas boksnack. En i personalen väljer en bok som köps in i 10 pocketexemplar. Dessa kan lånas före det att boksnacket ska ske. Det är bara att dyka upp till kvällen då diskussionen sker. De har två boksnack per termin och det brukar komma alltifrån tre till tolv personer. Personalen upplever att låntagarna uppskattar att det är kravlöst.

 

 

Bookworms

Bookworms är grupper med barn och unga som träffas en gång i månaden på biblioteket efter skolan. Träffarna leds av barn- och ungdomsbibliotekarier. Deltagarna bestämmer själva vad de vill göra på träffarna tillsammans med sin Bookwormsledare. Fika ingår alltid.

På Bookwormsträffarna på biblioteket händer en massa roliga saker. Bookworms ser på film, håller på med cosplay, boksamtalar, virkar, sänder podcasts, spelar bokdrama, skriver texter eller ritar. Bookworms spelar litteraturspel, pysslar och skriver i sina läsdagböcker.

Ibland åker Bookworms på bokkollo för att träffa författare och kompisar från andra sörmländska Bookwormsklubbar. Det händer att Bookworms reser till Stockholm på mangadockteater eller deltar i Bokjuryns avslutningsfest.

Exempel från Sörmland.

 

 

 

Bushwick Book Club – en banbrytande bokklubb

Bushwick Book Club startade i just Bushwick i New York. Här har en träffar varje månad och låter då lokala låtskrivare skapa nya låtar, inspirerade av böcker. Idén har sprittt sig till Skån där man ändrat lite på konceptet. Artister, alltifrån musiker till akrobater, ska läsa en bok och sedan göra en föreställning inspirerad av det de har läst. Inför varje tillfälle är det en ny bok och nya artister. Läs mer om Bushwick Book Club Sverige och här.

 

Drop-in-boktips

Drop-in-boktips innebär att en ger boktips till dem som vill ha dem, just när det vill ha dem.

Ett exempel är Vällingby biblioteks drop-in för sportlovsbarn.

 

En bok, en stad

En bok, en stad är ett samlingsnamn för en läsaktivitet där en försöker få alla i en stad för att läsa och diskutera samma bok. Namnet på programmet är ofta återförs till One Book One City, eller är skräddarsydd för att namnge den stad där den förekommer.

One City One Book-konceptet tar idén om en lokal bokcirkel och expanderar den till att täcka en hel stad. Den första En bok en stad var “Om alla i Seattle läser samma bok” 1998, startades av Nancy Pearl på Seattle stadsbibliotek. De valda boken “The Sweet Hereafter” av Russell Banks, skriven 1991.  Andra städer kopierade idén.

Varje stad som genomför konceptet har sina egna mål. Det kan vara att bygga en känsla av gemenskap och främja läskunnighet. Nancy Pearl varnar dock för att en ska förvänta sig alltför mycket från ett program: “Kom ihåg att det här är en biblioteksaktivitet, det är inte en övning i samhällskunskap, det är inte tänkt att har litteratur lösa rasklyftan. Detta handlar om litteratur.”

I Sverige har En bok, en stad eller liknande koncept genomförts i Umeåregionen, Skellefteå, Halland och Stockholm.

 

En bok, flera samhällen

Nätverket Librarians and Archivists with Palestine genomförde under vintern 2014/2015 ett internationellt läsprojekt med rubriken “One book, many communites”. De bjöd in läsare över hela världen, bokcirklar, bibliotek, bokhandlar m.fl att organisera träffar för att diskutera boken “Morgon i Jenin”, en roman av den palestinsk-amerikanska författaren Susan Abulhawa.

Läs mer om projektet.

 

LL-cirklar i Strängnäs

Som en uppföljning och fördjupning av sina språkcaféer satsar nu Strängnäs bibliotek, Lärcentrum och Medborgarskolan i samarbete med Centrum för lättläst på LL-cirklar, bokcirklar där en läser lättlästa böcker från LL-förlaget. Projektet har stöd från Kulturrådet.

Läs artikel här.

 

Läsning vid lägerelden

Fem tredjeklassbarn från Kärna skola ligger på mage i en tältöppning invid en lägereld. De lutar sina hakor i händerna och lyssnar spänt på en lugn röst som läser högt. Runt omkring är det mörkt och stilla, men i boken är det full fart. Vårbäckar porlar, harar hoppar runt som popcorn, skalbaggar murvlar omkring och sorkar far hit och dit som skottspolar…

Tredjeklassarna förflyttas snabbt in i äventyret, ledda av två stora, tuffa ungdomar från nian i Tokarpsskolan. De turas om att i ficklampans sken läsa ur Johan Althoffs bok “Hit och dit men ganska långt bort”.

Läs mer om läsningen vid lägerelden (sidan 12-13).

 

Slow reading club – långsam läsning-klubben

En gång i veckan kommer medlemmarna i “Slow reading club” i Wellington, Nya Zeeland, till ett café, tar något att dricka och stänger av sina mobiltelefoner. Sedan sjunker de ner i mysiga stolar och läser i tystnad i en timme. Poängen med klubben är inte att prata om litteratur, utan att komma bort från ljudliga elektroniska enheter och läsa oavbruten.

Gruppen kallar sig Långsam Läsning-klubben och de är pionjärer för en rörelse som består av bokälskare som saknar den traditionella läsningen.

Läs mer om deras tankar.

 

Skriva

 

Fanfiction

“Fanfiction är ett begrepp för skönlitterära berättelser skapade av amatörer alternativt professionella skribenter som utspelar sig i redan existerande fiktiva universum, så kallad apokryfisk fiktion – oftast utan att upphovsrättsinnehavarens/upphovsmannens tillstånd inhämtats. Företeelsen är vanligt förekommande inom populärkultur och uppkommer vanligen i kölvattnen till populära tv-serier, tecknade serier, filmer, romaner och datorspel.” (Wikipedia)

Västerbottens inlands bibliotek har sammanställt information om fanfiction.

På bloggen Kreativt skrivande berättar Michaela hur man skriver fanfiction.

 

 

NaNoWriMo (National Novel Writing Month)

I november månad utmanar organisationen National Novel Writing Month människor att skriva historier på 50 000 ord. De vill få människor att se att deras historier har betydelse.

Organisationen har funnits sen 1999 och har medlemmar i Europa, Afrika, Västindien och USA. I Sverige finns drygt 6 000 medlemmar. 2013 deltog över 300 000 personer. 250 romaner publicerades.

 

 

Skrivarcirklar

Skrivarcirklar kan arrangeras för barn, unga och vuxna. En kan prova olika sätt att skriva på, leka med ord och bild, lära sig hur du bygger en berättelse, skriva noveller och dikter. Deltagarna kan skriva var för sig och tillsammans i grupp. I arbetet kan även ingå högläsning och samtal om allt som rör litteratur och skrivande.

Här är ett exempel från Tärnsjö bibliotek.

 

 

Skrivarpodden

Skrivarpodden är en podd om hantverket kring skrivandet och bokens väg från tanke till läsare. Podden drivs av Kerstin Önnebo

 

 

Skriv överallt

Projektet ”Skriv överallt” pågick från februari 2012 till och med januari 2014. Åtta bibliotek i Finspång, Norrköping, Valdemarsvik, Söderköping och Mantorp deltog. Inriktningen var skrivarcirklar som arrangerades på de ungas fritid. Det var viktigt att cirklarna förlades just på fritiden, som ett sätt att särskilja dem från skolan. Lusten och frivilligheten betonades. Även barnens och ungdomarnas delaktighet var central, deras önskemål om skrivarcirklarnas upplägg och innehåll stod i fokus.

Projektet lyfte äve fram användning av ny teknik i skrivandet, som ett sätt att vidga tänkesättet kring skrivande och skapande. Därför erbjöds exempelvis tillgång till surfplattor, appar och kameror.

Målgruppen var unga mellan och 6 år. Cirka 65 barn och ungdomar deltog i cirklarna.

Läs rapporten om projektet här.

 

SQUOOSH är en sida som vill väcka lust och mod att skriva. Målgrupp är i första hand barn och ungdomar i 12 – 16 årsåldern. Vem som än känner sig manad är dock välkommen att SQUOOSHA.

Här är exempel på SQUOOSH- aktiviteter som en kan arrangera på biblioteket:

  • Bjud in till aktivitet – skriv sms-noveller
  • Bjud in till aktivitet – skrivtema DÖDEN!
  • Bjud in till aktivitet – dikter till slumpade bilder
  • Bjud in till aktivitet – processkriv en text som innehåller nyord. Låt ungdomarna välja ord. Kan t.ex. bli mobildagis, chillkröka, fickringning, flingpinne och russindisko.
  • Skrivarcirkel/skrivarverkstad utifrån “Tittis skrivarverkstad” och alla kul övningar.
  • Skrivarcirkel/skrivarverkstad med författare
  • Skapande skola – samarbeta med en författare och förankra idéen om skrivande utifrån SQUOOSH för skolan – skapa böcker!

 

 

Unga berättare

Unga berättare är en novelltävling för 16-30-åringar som bor i Östergötland eller i Tranås. 2016 arrangeras den för 11:e året.

Läs mer om tävlingsreglerna här.

Filma

 

The 90-second Newbery Film Festival

En bok på 90 sekunder – är det möjligt?

Newbery Medal är ett pris som sedan 1922 delas ut årligen till de författare som på bästa sätt bidrar till amerikansk barnlitteratur. Sen några år tillbaka finns en parallell tävling för barn. De uppmanas att skapa filmer på böcker som har vunnit pris och berätta handlingen i boken på 90 sekunder.

Här är länk till Newbery Awards.

Här är länk till James Kennedys sida om tävlingen The 90-second Newbery Film Festival.

Här presenteras de 25 bästa filmerna.

 

Event

 

Barnboksveckan vecka 46

“1933 anordnades de första ”Ungdomens bokdagar” och sedan 1987 har en barnboksvecka firats varje år med startskott vecka 43, men vissa har valt att förlägga veckan senare under hösten. Veckan var till en början ett samarbete mellan Svenska barnboksinstitutet (SBI), Bokbranschens marknadsinstitut AB (BMI), Statens kulturråd, Svensk biblioteksförening (då Sveriges Allmänna Biblioteksförening (SAB) och Författarcentrum Öst. Skollovet i samband med Allhelgonahelgen gjorde det svårt att samarbeta med skolan därför beslöt man 1999 att flytta den rekommenderade barnboksveckan till vecka 46.

Torsdagen i vecka 46 en nationell läsdag

Från en av SBI:s samarbetspartners kring hundraårsjubileet för Barnbiblioteket Saga 1999 – Lärarförbundet – kom idén om en nationell läsdag för den svenska skolan. Den 18/11 1999 utropade SBI torsdagen i vecka 46 till en nationell läsdag för landets alla skolor. Eftersom det var jubileumsår för Sagabiblioteket beslöts att dagen skulle firas ”till minnet av lärarnas tidiga satsning på god läsning för alla skolbarn”. Den nationella läsdagen permanentades därefter, och infaller alltid torsdagen i vecka 46.

Varje kommun, bibliotek och skola avgör själv hur barnboksveckan och läsdagen skall manifesteras, och på de flesta håll runt om i landet hålls många aktiviteter med läsfrämjande syfte.”

Text från Fråga bibliotekets svarsbank

 

 

Barnens bokens dag

2015 arrangerade Linköpings bibliotek Barnens bokens dag den 23 april för sjätte året i rad. Det var andra året som biblioteket tog hjälp av barn för att sätta ihop programmet.

 

 

Internationella poesidagen eller Världspoesidagen

Unescos Världspoesidag instiftades 1999 och infaller den 21 mars varje år. Den skapades för att hjälpa Unescos medlemsländer “att stärka muntliga berättartraditioner, att synliggöra samtida poesi och öka kontakterna mellan poesi och andra konstarter.”

Ett av Unescos uppdrag är att stärka yttrandefriheten för bland andra journalister och författare.

“– Poesin är en av de få uttrycksformer som är tillgänglig för alla och är i många fall en kraft som ger styrka till förändring. Låt internationella poesidagen bli en årlig manifestation till rätten för människor att uttrycka sina tankar och åsikter, säger Mats Söderlund ledamot i Svenska Unescorådet, ordförande i Författarförbundet och poet.”
Citat från Unesco

 

 

Litteraturcentrum Tranås

Litteraturcentrum i Tranås är en organisation som “vill visa ingångarna till litteraturen och läsandet, och därmed till det mer avancerade tänkandet. I den pedagogiska litteraturen är samtal runt böcker och författarbesök den mest effektiva formen för att väcka läsintresse.” De satsar på att ge författare utrymme att berätta om sina böcker och föra samtal med sina läsare. Vuxna och ungdomar ges utrymme att uttrycka sina tankar i skrift.  Allt de producerar är och kommer att vara fritt att medverka i. Grundtanken är att människor ska inspireras till kreativa processer. Därför är ytterligare en viktig funktion för Litteraturcentrum att knyta samman och exponera människor som ägnar sig åt läsande och skrivande.

Bakom Litteraturcentrum i Tranås står Kultivera, Magnus Grehn Förlag, Populär Poesi, Biblioteket i Tranås och Studiefrämjandet.

Det finns liknande organisationer som Litteraturcentrum i Uppsala och Smockadoll i Malmö.

 

 

Läsa på olika sätt

Många bibliotek har information på sina webbsidor om de olika sätt som man kan läsa en bok oavsett funktionsnedsättning. Självklart ges den informationen även på själva biblioteken.

Kultur i Väst Regionbiblioteket och Länsbiblioteket i Sörmland tog för några år sen fram ett antal filmer där dessa olika sätt beskrivs, inte bara på svenska utan även på andra språk. Filmerna finns även på en youtube-kanal. Kanske något att återanvända och uppdatera?

 

 

Läslust november

Läslust november genomfördes för första gången i Jönköpings län 2014. Läslust november skapades för att folkbiblioteken i länet ville synliggöra hur mycket som görs för läsningen. På Länsbibliotek Jönköpings webbplats fanns ett kalendarium där vem som helst kunde rapportera in läsfrämjande aktiviteter som hände i Jönköpings län under november 2014.

På Torpaskolan i Jönköping fanns en grupp elever i femman och sexan som kallade sig Bokälskare. De intervjuade lokala “kändisar” om deras läsvanor. Varje dag under Barnboksveckan med början den 10 november publicerade de en eller två kändisintervjuer på torpabiblans.blogg.se och stjarnorlaser.blogspot.se.

Läs mer om vad Torpaskolan i Jönköping gjorde.

 

 

Lästimman

Lästimman var en aktivitet som genomfördes inom läsprojektet Motala Läser. Under samma dag som ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) delas ut i början av juni, uppmanades medborgare i Motala att ta en stund och läsa för att speciellt lyfta läsning och litteratur denna speciella dag. En kunde läsa tyst för sig själv, högt för andra, lyssna på en bok med mera. De som läste eller lyssnade på en bok, bads också berätta om det på Motala Läsers facebook-sida eller skicka/lämna in en beskrivning till Motala bibliotek.

Utfallet 2014 blev riktigt bra. Annonseringen om eventet skedde både med affischer och information via chefer till kommunanställda och direkt till pedagoger på skolorna. 2015 blev det inte lika stort gehör och en anledning kan ha varit att eventet marknadsfördes enbart via affischer och facebook. Det var tydligt att det är viktigt att kunna nå målgruppen på många sätt.

Film som använts i marknadsföringen av Lästimmen.

 

 

Reading flash mob – läsande flash mob

En läsande flash mob kan göras på olika sätt. I en globalt arrangerad flash mob bads deltagarna infinna sig på annonserad plats med bok och gul hat eller scarf. Inom angiven tid skulle en bära klädseln och börja läsa. Om någon frågade vad de gjorde skulle en berätta att de deltog i en pay-it-forward-kampanj varpå en skulle ge boken till den som ställt frågan. Därefter tog de av klädseln och gick från platsen.

Roosevelt Elementary School i Santa Monica, Kalifornien, gjorde en kombinerad dans- och läs-flash-mob under rubriken “Gotta Keep Reading”.

Och här arrangerades en läs-mob på Världsbokdagen.

 

 

Sommarboken

Även Sommarboken kan arrangeras på olika sätt, för barn och vuxna. Ett sätt för biblioteken är att delta i det arrangemang som barnensbibliotek.se står för. En av poängerna är att det inte ska finnas något krav på barnen och på läsningen. Erfarenheter av detta arrangemang har samlats i skriften “Att komma in i dom andras läsning”.

Ett annat sätt att arrangera Sommarboken är att barnen förväntas läsa ett visst antal böcker och i motprestation får barnet en bok.

Samma sätt kan användas för vuxna. Oavsett målgrupp kan en också kombinera läsningen med träffar på biblioteket (eller annan plats) där deltagarna träffas och berättar och pratar om de böcker en läser och kanske ingår också fika!

 

The Big Red Read

Redbridge Libraries i Ilford, England, har under några år arrangerat The Big Red Read. Tyvärr ligger inte informationen kvar på deras hemsidor, men det verkar gå till så att bibliotekspersonal väljer ut ett antal nyutgivna böcker (2013 var det 45 böcker och 2014 10 böcker) som läsare sen får rösta på vilken de tycker är bäst. Det är både skönlitterära böcker och faktaböcker. Under tiden som röstningen pågår arrangeras träff på biblioteket där en kan diskutera böckerna.

Vinnaren får senare motta ett pris (erkännande?) på biblioteket.

 

 

Vi i fyran

Vi i fyran var också en aktivitet som kom till under projektet Motala Läser. VI i fyran är en kopia av Vi i femman, men fokuserar på litteratur och frågor om innehåll, författare etc. Det var två skolbibliotekarier som drog igång tävlingen 2014 då den genomfördes på ett par skolor. Året därpå deltog ett tiotal klasser och flera skolbibliotekarier var involverade.

 

Världsbokdagen

Världsbokdagen infaller 23 april varje år och är en temadag som Unesco instiftade 1995 för att uppmärksamma boken och upphovsrätten.

Dagen inspirerades av traditioner från Katalonien i Spanien där en firar skyddshelgonet Sankt Görans dag den 23 apri genom att ge en bok till dem en tycker om och få en ros tillbaka.

Varje år väljeer också Unesco och tre internationella organisationer som företräder förlag, bokhandlare och bibliotek, en Världsbokshuvudstad. 2015 var det Incheon i Koreas som ett erkännande för sitt program att främja läsning bland människor och utsatta befolkningsgrupper. 2016 var det Wroclav i Polen som vann titeln eftersom de har utvecklat ett utmärkt kulturprogram som uppmanar till läsning i en vidare publik under hela året. 2017 är Conacry i Republiken Guinea världsbokshuvudstad.

 

 

 

Samarbeten

Exempel

 

Sök på länsbibliotek
Kalender
Till kalendern
Facebook

Biblioteken på Facebook
  • Götawebben
  • Borensbergs bibliotek
  • Boxholms bibliotek
  • Finspångs bibliotek
  • Kinda bibliotek
  • Linköpings stadsbibliotek
  • Mjölby bibliotek
  • Motala Bibliotek
  • Motala Bokbuss
  • Norrköpings bibliotek
  • Söderköpings stadsbibliotek
  • Vadstena Bibliotek
  • Valdemarsviks bibliotek
  • Åtvidabergs bibliotek
  • Ödeshögs bibliotek
Youtube

Till Länsbibliotek på Youtube