Läsecirklar/bokcirklar/berättarcirklar

Bokcirkel med serieteckning i Östra Husby

Målet med aktiviteten var att få barn att komma till biblioteket på sin fritid och få biblioteket att fungera som en mötesplats, att lässtimulera genom boktips och läsning tillsammans, ge en fördjupad läsning och förståelse genom samtal samt ge barnen chans att själva få vara med i beslutsprocessen för vad vi ska göra. De hade önskat eget skrivande och detta kunde vi genomföra med en Serietecknar-Workshop.

Målgruppen var 10 – 12-åringar. Bokcirkeln träffades vid fem tillfällen. Åtta deltagare var anmälda. Eftersom fem deltagare varit med sedan förra terminen behövde jag inte förklara vad en bokcirkel var. De tre nya deltagarna var informerade redan från start.

Första tillfället för våren pratade vi om vad vi skulle göra denna termin, utöver att läsa böcker. Under föregående termin uttryckte några av deltagarna en önskan att skriva själva. Då inte alla var lika sugna på denna idé så spånade vi tillsammans på vad vi skulle kunna göra. Då det finns en kollega i Skärblacka som är duktig på att teckna serier föreslog jag en serietecknar-workshop vilket alla var positiva till. Min tanke var att de då skulle få prova på att skriva (om än i litet format) samt även uttrycka sig via bilder. De allra flesta ville också få vara delaktig i vilken bok vi skulle läsa i cirkeln. Därför fick de vid ett tillfälle hämta en varsin bok som de sedan fick tipsa om och sedan röstade vi fram vilken bok vi skulle läsa. De övriga två röstades fram från ett urval som jag gjort.

De första tre tillfällena ägnade vi oss åt traditionellt boksamtal precis som föregående termin. De sista två träffarna ägnade vi oss åt serietecknande samt sammanställande av deras serier till ett fanzine. Helena hade förberett seriestafett där de hade två minuter på sig att teckna i en ruta innan det var dags att skicka vidare pappret till nästa. Väldigt kul slutresultat! Deltagarna tyckte att det var en rolig uppgift. Uppgift nummer två var att fundera ut en seriefigur/person, hur den såg ut samt vad den hade för egenskaper. Sedan skulle de skapa en serie utifrån denna figur.

Serieskapandet fortsatte sista tillfället. De fick även skriva ner boktips som skulle ingå i deras fanzine samt göra ett omslag. När det färdiga resultatet kom så var det åtta väldigt stolta deltagare som hämtade ut sitt alldeles egna fanzine!

Inför boksamtalen förberedde jag frågor utefter Chambers metod och jag upplevde fortfarande att det fungerade bra. Kanske till och med bättre denna termin eftersom de visste på ett ungefär vad de ska fundera kring medan de läste. Bokmärket med frågeställningarna uppskattades av deltagarna, de kände sig lite förbereda. Att använda öppna frågor var bra. Alla kom till tals och det var en öppen och bra (mestadels) stämning. Alla deltagarna går i samma klass vilket underlättade eftersom de redan är bekväma med varandra.

Beroende på boken så var olika frågor intressanta och tog olika lång tid att diskutera. Jag var väldigt tydlig med att alla tankar och känslor var ok och att det inte fanns något rätt eller fel. Detta ledde till intressanta och stundtals hetsiga diskussioner.

De två kurser jag gått, en med Katarina Kuick och en kurs i Linköping Bokcirklar på bibliotek, har varit bra att ha i bagaget. Vid dessa kurstillfällen fick jag själv prova på att delta i boksamtal samt gav inspiration till min egen cirkel, t.ex. tips och idéer kring ledarroll och gruppdynamik samt hur man kan tänka och planera själva boksamtalet.

Vi gjorde upp gemensamma regler vilket alla deltagare var positiva till. Alla fick komma med förslag och sedan enades vi om vilka regler som skulle gälla.  Det var inget ljud på mobilen, måste man svara i mobilen gör man det utanför rummet, inte prata i munnen på varandra, vänta på sin tur osv. Trots detta var det en del diskussioner kring mobilens vara eller icke vara, så kring mobilerna behöver vi ha en ny diskussion.

”Pratpinne” efterfrågades förra terminen så detta använde vi oss av nu. Trots pratpinnen var det svårt med vems tur det var osv. och kring detta uppstod en del tjafs. Precis som förra terminen upplevde jag att det ibland kunde bli tråkig stämning eftersom deltagarna redan känner varandra. Skol- och kompisgnabb följde med till cirkeln och gick ibland ut över själva boksamtalet. Det finns både positiva och negativa aspekter med en grupp som redan känner varandra. Det vore önskvärt med en mer blandad grupp, med både tjejer och killar.

Regler och respekt för varandra är A och O för att få en fungerande cirkel. Nästa termin måste reglerna bli färre men tydligare eftersom jag upplever att det var svårt att hålla sig till de som vi tillsammans km fram till. Jag funderar på att testa att dela ut olika ”ansvarsområden”, att varje deltagare får en egen fråga (var utspelar sig berättelsen? Stad/land/dåtid/nutid/framtid t.ex.) att fundera kring som de sedan får berätta för oss andra. Min tanke är att man då måste lyssna på varandra och att man slipper att bli avbruten när man talar.

Då en stor del av barnen åker skolbuss fungerar inte biblioteket som en central mötesplats för den målgrupp som jag valt för min cirkel. Deltagarna i min cirkel läser och besöker fortfarande biblioteket frekvent under skoltid. Jag vill dock att de ska se biblioteket som en resurs och ett ställe dit man kan komma för att umgås och bara vara, ensam eller tillsammans med kompisar.  Till viss del har detta skett eftersom de kommer in och vill ha boktips/prata böcker/småprata. De kommer också in och sitter hos oss i lite större utsträckning än innan (de som är på fritidsgården/bor nära och alltså inte åker skolbuss hem direkt).

Den här terminen fikade vi mackor och frukt vilket fungerade bättre än kakor och linkande. Vid terminsavslutningen var alla jättenöjda och såg fram emot en fortsättning även under HT-16.

Boksnack på Boxholms bibliotek

Vi har haft boksnack vilket man kan likna vid en bokcirkel även om deltagarna växlar vid de olika träffarna. Både boksnacken och författarbesöken sker på biblioteket. Vi samtalar med enskilda läsare både om böckerna vi läst och om författarbesöket. Vi har marknadsfört arrangemangen med stöd av det vi skrivit i kommunikationsplanen. Bibliotekspersonalen utvecklas vid möten både med författare och med enskilda läsare. Inte minst tränas vi i att bokprata.

Filosofiska caféer

Inledningen skedde vid första träffen då Agnete Kinman, präst och läkare med själavårdsutbildning, höll en föreläsning som hette ”Att leva sitt liv fullt ut!”. Därefter höll bibliotekspersonalen i tre träffar då vi med utgångspunkt från olika böcker diskuterade följande ämnen: Lycka, Konflikter och Frihet.

Vi arbetade i cirkelform på biblioteket där alla som var närvarande deltog i diskussionerna. Personalen utvecklades eftersom det var första gången vi arrangerade filosofiska caféer.

Biblioteket har tillsammans med samtalsledaren Lars Sundberg startat upp ett filosofiskt forum på Valdemarsviks bibliotek. Fem tillfällen att dela intressanta och värdefulla tankar. Biblioteket blir en plats för en ny typ av möte. Det är första gången biblioteket har ett filosofiskt forum.

Fem torsdagar i rad öppnades ett rum upp för samtal. Stolar ställdes i en ring samtalsledaren ledde sam där deltagarna fick reflektera och filosofera kring givna ämnen. Från biblioteks håll hade vi ställt fram boktips inom det givna ämnet.

Detta var ett tillfälle där människor samlades för att diskutera, förutsättningslöst. En återkommande aktivitet som fick fler att delta. Vi affischerade tidigt på våra mediekanaler för att locka fler till samtalet. Boktipsen inom ämnet lånades ut och många av de deltagande var nöjda. Fler av dem önskar att aktiviteten återkommer.   En i Personalen var endast med under första tillfället.

Målen uppfylldes tillfullo. Biblioteket gjorde något som inte förekommit innan och enligt de deltagande var det lyckade möten. Får se om detta är ett inslag till vårens planering.

Genrelektioner på Ringarums skola

På Ringarums skola är biblioteket  en integrerad del av skolan. Målen med aktiviteten var att göra eleverna nyfikna för nya texter, dels genom att läsa dem, förstå genren och själv författa texter inom genren. Syftet var att visa på de olika genrerna så eleverna inte endast håller sig till en genre utan utforskar andra, att de hittar andra texter, lär sig skillnader och likheter på texter samt att de lär sig skriva olika tematiska texter. Syftet var även att fånga alla barn på sitt sätt. Olika barn är intresserade för olika genrer och det finns några som verkligen blommat upp när man talat  om deras favoritgenre.  Målgruppen var klass 2 och 3.

Under terminen har olika litterära genrer valts. Det var bland annat fantasy och science fiction. Varje genre presenterades genom olika bilder och filmklipp varpå det följde olika skriv-  och berättarmoment. Exempelvis skulle de skriva om en känd saga till den valda genren eller skriva en egen saga utifrån utvalda ord. Inom varje genre hittade barnbibliotekarien på något eller tog med något som hade med genren att göra. Hon utförde trollkonster och tog med en marionettdocka som blev en populär del i undervisningen.

Detta är en återkommande aktivitet som är uppskattad hos barnen eftersom de får göra något som är relativt nytt för dem. Genren introduceras på ett sätt som gör barnen nyfikna. För till exempel science fiction kan man fråga den om deras kunskaper om rymden samt lära den något nytt. Marionettdockan var  med när barnen läste upp sina texter och stod bredvid dem. Det gjorde att många fler vågade/ville gå upp och läsa för klassen.

Utveckling av Sommarboken

Tranås bibliotek är en av de bibliotek som i sommar har lagt till aktiviteter till Sommarboken. Man inledde med en kick-off lördag 30 maj där Torsten Bengtsson, läsambassadör i Jönköpings län, talade om läsning. Personalen gav sina egna boktips, 5 stycken var, som de skrev ner och tipsade om på ett bord som stod framme under sommaren. Man sålde gallrade barn och ungdomsböcker, bjöd på saft, kaffe, bulle och ballonger.

Torsten Bengtsson blev väldigt populär, många ville genast låna hans böcker, och det kunde man även se vid inlämningen av sommarboken. Boktipsborden med personalens egna tips blev väldigt lyckat. Många gick runt och tittade på våra boktips under sommaren.

Som avslutning hade man en sommarbokfest den 29 augusti där Torsten Bengtsson kom tillbaka och talade mer om läsning. Så här berättar Emelie Kallin: ”Vi bjöd alla på tårta och saft. Delade ut ballonger. Man fick göra egna pins och lämna in sin bokuggla. När man lämnade in fick man antingen en bok eller en badbiljett som pris.”. Man hade totalt 72 barn och 9 föräldrar på denna aktiviteten och var uppskattad. En lärdom är att ha mer personal på plats (de var sex som arbetade med detta) alternativt ha enklare aktiviteter som inte kräver assistans.

I Norrköping utvecklade också Eneby bibliotek aktiviteten med Sommarboken. Alla mellanstadieklasser på de tre skolorna i upptagningsområdet – Kyrkskolan, Karlshovsskolan och Enebyparkskolan – fick erbjudande om medverkan i sommarboken. Tre klasser nappade på erbjudandet, två fyror från Kyrkskolan och en femma från Enebypark. På sista besöket innan sommarlovet beskrevs projektet för eleverna och material delades ut. Man talade om att läsning är så mycket mera än att läsa böcker, som någon annan kanske väljer ut, textremsan på tv, instruktioner, lyssna på en ljudbok/berättelse etc. Bibliotekariern från Eneby bibliotek delade ut materialet till sommarboken, bl.a väskan och sa att de skulle packa den med sina ”läsminnen” tills de sågs nästa gång som då var på höstterminen (i en högre årskurs). Sedan träffades man under augusti/september vid två träffar i varje klass då man fikade och talade om sin sommarläsning.

Skriva

Poesiverkstad för barn från 7 år och uppåt

Boxholms bibliotek arrangerade poesiverkstad för barn under läslovet. Det fanns två övningar att välja mellan. Antingen kunde man klippa ut ord från tidningar och klistra upp på ett papper för att på så sätt skapa en egen dikt. Eller så kunde man utgå ifrån en utriven boksida och stryka/spara ord och på så sätt skapa en dikt. De som ville kunde även skriva egna dikter helt från grunden. Vi anpassade aktiviteten efter de barn som kom och var lyhörda för deras önskemål. Vi ville visa barnen att det går att göra olika saker på biblioteket, att det är roligt att komma hit och att de alltid är välkomna. Vi ville få barnen intresserade av att skapa egna dikter och intressera sig för ord och bokstäver. Aktiviteten passade även bra för barn med annat modersmål än svenska eftersom man inte behövde skriva allt själv utan kunde utgå ifrån text som redan fanns. Det fanns även gott om tid att diskutera ords betydelse och hur de låter tillsammans med mig. Det blev en rolig diskussion!

Event

Bilderboksbio

Eneby och Vilbergens bibliotek i Norrköpings kommun har i oktober och november 2015 samarbetat kring konceptet bilderboksbio.

Målet med aktiviteten var att ge de inbjudna förskolornas fem-åringar en upplevelse i samband med sitt besök. Upplevelsen syftade till att inspirera och väcka lust till böcker och läsning och att ge en positiv bild av biblioteket: Här kan man vara med om annat än bara låna böcker.

Inbjudan skickades till alla förskolor i närområdet samt dagbarnvårdare som har barn i åldern 1-5 år. Till förskolorna skickades inbjudan via mail och internpost. Dagbarnvårdarna bjöds in muntligen vid ett av sina ”vanliga” besök. De bjöd sedan vidare in dagbarnvårdare i ett område utanför vårt område. De tillfällen biblioteken erbjöd blev ganska snabbt bokade.

Bilderboksbio innebär att man läser bilderböcker högt samtidigt som man visar bilderna ur boken på storbild med hjälp av projektor. Alla barn får därmed möjlighet att se bilderna bra. Bilderboksbio kan ses som en ny användning/ paketering av medier och som en förnyelse av den traditionella sagostunden.

Man har arbetat med att skapa en biokänsla i rummet där aktiviteten sker. Efteråt har man tillsammans med barnen tillverkat ett flaggspel där varje barn fått göra en egen flagga, som en typ av gästbok. Dessa har man hängt upp i biblioteket på barnavdelningen. Via pedagogerna har man också skickat med, ett informationsbrev riktat till vårdnadshavarna där de informerar om att barnen varit på biblioteket, vad de gjort, vad som finns på biblioteket. ”- Vi välkomnar dem att besöka oss med barnen på deras fritid”.

I Vilbergens bibliotek hade man också bilderboksbio under höstlovsveckan om Lilla Spöket Laban. Man hade arbetat med att skapa lite ”biokänsla” i rummet där aktiviteten ägde rum och i detta fall utsmyckat det med lite spökrekvisita. Efteråt fick barnen tillverka egna Laban-spöken (som handdockor) med hjälp av vitt tyg, vaddkulor och blompinnar. De fick också gå en spökjakt i biblioteket (utifrån det material som distribuerats via regionbiblioteket).

De fick bra respons på inbjudan. De möttes av positiva reaktioner från både barn och pedagoger kring bilderboksbio som koncept. Det är absolut något att jobba vidare med.

Sagostunder med pyssel i Malexander

Syftet med denna aktivitet var att komma utanför biblioteket och möta barn där de finns under sommarlovet. Målet vara att uppmuntra barn till intresse för böcker och kreativt skapande. Vid första träffen delades de 22 barnen upp i två grupper utifrån ålder. Erika läste sagor för de äldre och barnen var särskilt intresserade av gåtor. För de yngre var det bilderböcker och pekböcker. Pysslet var pappersklämmor. Byalaget serverade fika.

Även vid den andra träffen delades barnen upp i två grupper utifrån ålder. Eftersom barnen var så intresserade av gåtor fortsatte vi på det spåret. Vi tittade även i faktaböcker. Vi anpassade aktiviteten efter de barn som kom och var lyhörda för deras önskemål.

Samarbeten

Bokcafé för demenssjuka och anhöriga på Norrköpings stadsbibliotek

Bokcaféet ingår egentligen i ett nationellt projekt, ”Möten med litteratur”, som är ett läsfrämjande­ projekt riktat till hemmaboende personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Tanken att nå andra målgrupper gör att den är intressant även för Läsvågen. Man har samarbetat med Anhörig- och kunskapscentrum i Norrköping och en anhörigkonsulent har också varit med på träffarna.

Den som nyligen fått en demens­sjukdom har varit välkommen tillsammans med en anhörig till stadsbibliotekets bokcafé. Det har varit en möjlighet att göra något trevligt och berikande tillsammans samtidigt som man lär känna andra i liknande situation. De har pratat om böcker som handlar om demens, samtalat och utbytt erfarenheter samt läst en rolig eller intressant berättelse och lyssnat på musik. Biblioteket har bjudit på fika.  Bokcaféet har ägt rum fem torsdagar kl.14-16
från september till november.

Man bestämde att ha max tio deltagare. Som minst var det två och som mest sex deltagare.

Information gick ut dels via Anhörig- och kunskapscentrum, men också via bibliotekens anslagstavlor (även filialernas), bibliotekets hemsida och en blänkare i Extra Östergötland. Anmälan gick via Ingela Karlsson som var ansvarig på Norrköpings stadsbibliotek för aktiviteten. Hon berättar om erfarenheterna.

”Det är bra att vara två som leder gruppen, en bibliotekarie och en som är kunnig i demens. Viktigt att man inte är för många eftersom det riskerar att bli ”surrigt” och det då är svårt för en demenssjuk att kunna koncentrera sig. Därför är det också viktigt med en lugn lokal.

Eftersom tanken med vårt bokcafé är att erbjuda en aktivitet för både demenssjuka och anhöriga, en ”tillsammansaktivitet”, är det viktigt att de demenssjuka befinner sig ungefär på samma nivå i sin sjukdom. Det kan vara jobbigt om någon i gruppen är mycket sämre än de andra. Därför sa vi, i samråd med personal på hennes träffpunkt, ifrån till en dam.

Ibland kan det vara svårt att få alla att delta aktivt, man får inte pressa den demenssjuka att minnas saker utan det måste komma spontant. Om någon blir stressad av att inte minnas en viss sak eller företeelse är det viktigt att inte hålla kvar fokus där för länge, utan gå vidare och prata om något annat.

Oavsett hur aktiv deltagaren är är det viktigt att alla känner att de är sedda och med i sammanhanget.

Nostalgiböcker och bilder från förr (förr = 50-60-tal) fungerar jättebra att samtala kring. Det som fungerade bäst och var mest uppskattat på alla träffarna var den avslutande högläsningen. Viktigt att få skratta och att gå hem från biblioteket med goda och glada tankar.

Fikastunden är också värt att lägga lite krut på. Till nästa omgång ska jag försöka skaffa trevligare kaffeporslin och kanske bjuda på bakverk med historia (Radiokaka?).

Sen är alltid samarbete ett nyckelord. Innan man startar en sån här aktivitet är det guld värt att ha ett nätverk med t.ex. anhörigkonsulenter, personal från träffpunkter som vänder sig till demenssjuka och gärna demensföreningen om det finns någon lokal sådan.”