Vad händer när litteraturkritiken får en allt mindre roll i samhället? Vad betyder förändringarna i medieområdet för kritiken?
Hur påverkar digitaliseringen kritiken?
Det var några av de frågor som kom upp när poeten, kritikern och översättaren Magnus William Olsson gästade Regionbibliotekets litteraturfrukost i början av oktober. I ett samtal med journalisten Mats Granberg tog han upp kritikens betydelse för demokratin.
Det är svårt att tänka sig ett kritiklöst samhälle där ingenting sätts ifråga eller bedöms. Det betyder också att det behöver finnas människor som har som uppgift att uppmärksamma och offentliggöra till exempel litteratur.
Magnus W-O menade att digitaliseringen har betytt en genomgripande förändring för litteraturen och kritiken på gott och ont. En positiv sak är att nya former för kommunikation och möten har skapats. Ett exempel på det är sajten podpoesi.se. Där går det att lyssna på uppläsningar av poesi gjorda av poeterna själva.Dessa går att ladda ner, remixa, göra film av mm.
Magnus W-O menade att vi befinner oss i början av det postdigitala samhället. Det innebär bland annat att papperstidningar och böcker får större betydelse igen.
I en tid när mediernas omdaning har betytt förytligande och likriktning är det extra viktigt att arbeta för motsatsen och där kan biblioteken bli viktiga platser för ett sådant arbete. Magnus W-O lanserade idéen om att biblioteken skulle kunna anställa en kritiker som arbetar med att fördjupa intresset för litteratur på olika sätt.
Magnus berättade om det nystartade Kritikerlabbet som han varit initiativtagare till. Det är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan, Södertörns högskola och Handelshögskolan i Stockholm med finansiering av Bonniers. Syftet att lyfta dagskritik inom alla konstområden på olika sätt. De anordnar seminarier och föreläsningar och ska även ha residensverksamhet för kritiker från olika områden. Organisationen består av en ansvarig utgivare som är fristående från Bonniers och två redaktörer. Läs mer på hemsidan, kritiklabbet.se.
Det blev också ett samtal med de som kommit för att delta i Litteraturfrukosten och säkert väcktes många tankar om hur biblioteken skulle kunna arbeta vidare med litteraturen och kritiken.
