Demokrati och digitalisering-tillgängligt och integrerat?

För tredje gången samlades en stor del av Götabibliotekens personal på Konsert & Kongress för ytterligare en Demokratidag. Denna gång handlade det om digitaliseringen och demokratin. Förmiddagen ägnades åt ett par av bibliotekens prioriterade grupper: Människor med annan språkbakgrund, främst de som är nyanlända och människor med olika funktionsvariationer. Före dessa föreläsningar berättade Kerstin Olsson, projektledare för den nationella satsningen på det kompetenshöjande projektet “Digitalt först, med användaren i fokus”. Ett demokratiprojekt som i första omgången syftar till att bibliotekspersonalen i Sverige ska utveckla sitt digitala kunnande och för

att i nästa led kunna hjälpa Sveriges befolkning att utveckla sina kunskaper.

Sedan berättade Lars Eklund chef på Samhällsorienteringen för nyanländ, tillsammans med sina medarbetare, samhällskommunikatörerna Clara Gorgis, Ukbit Andu och Khadija Talleb om en undersökning de gjort bland sina kursdeltagare om hur de upplever att bibliotekspersonalen bemöter dem. Det rådde en ganska stor enighet om att ett gott bemötande var det allra viktigaste även om man inte kan få hjälp med allting. Det kan vara jättesvårt för personalen att förklara  vad de inte kan hjälpa till med, till exempel att betala fakturor och beställa saker på nätet. Det underlättar när biblioteken har personal som pratar andra språk. Det behöver också finnas personal med andra språk än arabiska. Man önskar också mer litteratur på sina modersmål och att det borde finnas hjälp för biblioteken med dessa inköp. Internationella biblioteket, bibliotekarier med annat modersmål än svenska, mobilapp som översätter är några förslagen.
Det betonades också att det är mötena mellan människorna som betyder mest. Integration handlar om ömsesidighet. I bikupediskussionerna framkom också att väldigt många av de nyanlända är mycket nöjda med bemötande och den hjälp de får på biblioteken.

Därefter berättade Tommy Hagström från Begripsam, en organisation som består av personer med olika funktionsnedsättningar, om en undersökning: “Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”. Det kan sägas vara ett komplement till den årliga undersökningen “Svenskarna och internet” eftersom den bara tar upp en mycket begränsad grupp av människor med funktionsnedsättning. Undersökningen visade att det är många  människor med funktionsnedsättningar som har svårt att använda internet. Nedsättningen i sig  gör att det blir svårt på grund av hur intenet är utformat men också för att det ofta inte finns wifi på gruppboendena. Talsvårigheter, läs- och räknesvårigheter och intellektuella svårigheter leder till de största problemen.
Det finns alltså åtskilligt att göra för att förbättra situationen och vi behöver veta mer om vilka problem som uppstår för människor med funktionsnedsättning när vi till exempel konstruerar nya webbsidor eller lägger ut information på nätet. Dagligen möter vi människor i våra bibliotek som har dessa funktionsnedsättningar så det finns stor anledning att arbeta med förbättringar på området. Om man vill veta mer om Begripsams arbete  kan man gå in på deras webbsida: begripsam.se ,där undersökningen finns tillgänglig.

Eftermiddagspasset var vikt för en föreläsning med workshop som mediestrategen  och skribenten Brit Stakston höll.
Hon har skrivit avsnittet “Från sagor till cyberpunk” i  den Nationella biblioteksstrategins rapport “Den femte statsmakten” som deltagarna fått att läsa.
Hur ska vi använda internet och hur påverkar det oss? Det finns stor anledning att omfamna alla de möjligheter som internet ger oss. Det hindrar inte, eller det är alldeles nödvändigt att förhålla sig kritisk och granskande. Att vara teknikkunnig är inte samma sak som att vara MIK-kunnig. Internets möjligheter till global kunskap, lättillgänglig kunskap, hög grad av självbestämmande och nya samarbetsformer kan betyda att demokratiutvecklingen hos varje människa kan öka. Vi ska också var och en fundera på var vi själva vill vara på internet och det kräver att vi lär oss mer om olika plattformar och grupper. Hon efterlyste filosofiska samtal om vilken typ av internet vi vil hal. Och vad har vi för beredskap mot tillexempel näthatsattacker?
Det gäller att kunna se vad som är vad: Näthat är inte uttryck för folkviljan, det är ren propaganda från människor som vill förändra demokratin. Vi pratar mycket om källkritik men vi borde också prata om källtillit. Använd de källor man litar på, stötta varandra och ha strategier för att bli säkrare när vi använder internet.
Dagen avslutades med en workshop i mindre grupper där de saker som Brit tagit upp i sin föreläsning diskuterades.
Vill man veta mer om Brits arbete kan man läsa på hennes hemsida: https://stakston.se.